Årets träd 2013: Douglasgran

Douglasgranen, Pseudotsuga  menziesii, är ett av världens ekonomiskt sett viktigaste trädslag. Dess naturliga utbredningsområde är västra Nordamerika, väster om Klippiga bergen från norra Mexico till mellersta British Columbia. 

Douglasgranen infördes till Europa i början av 1800-talet och har blivit ett mycket använt trädslag, framför allt i Tyskland och Frankrike, men planteras även i Holland, England, Danmark, Norge och Finland.  

I Sverige finns cirka 50 äldre små bestånd anlagda under första hälften av 1900-talet mellan Skåne i söder och Jämtland i norr. Under senaste decenniet har intresset för trädslaget börjat växa även i Sverige beroende på dess stormfasthet, rötbeständiga och värdefulla virke. Virket går under handelsnamnet ”Oregon pine” men Douglasgranen är varken tall eller gran utan bildar ett alldeles eget släkte.  

Trädsläktet Pseudotsuga finns även i Kina och lär ha funnits även i det som långt senare kom att kallas Sverige. Virket har även mycket hög mekanisk hållfasthet och hårdhet och används därför i stora, tunga byggnadskonstruktioner som broar och hus.  

Douglasgranen trivs i barrblandskogar, och föredrar varma och lite torrare marker. Som ung planta tål Douglasgranen mycket skugga, kanske t o m föredrar skugga framför öppen kalmark. Trädet växer inte särskilt fort de första åren men har en mycket uthållig tillväxt. Man räknar med att höjdtillväxten kulminerar först i 80-årsåldern. På lämpliga marker i Danmark kan Douglasgranen bli över 50 meter hög med ett djupt rotsystem. Det högsta träd som överhuvudtaget har uppmätts var en 125 meter hög Douglasgran i British Columbia.   

Inom arten Pseudotsuga menziesii finns en stor genetisk variation med anpassning till olika klimatbetingelser. För att introducera en främmande trädart och framgångsrik odla den i en främmande miljö krävs att fröet hämtas från lämpligt klimat. En proveniensserie med olika tänkbara provenienser anlades  därför 1990 på fem olika platser i Götaland och Svealand.  Försöksytorna visar att bästa odlingsresultat erhålls med frö hämtat från inre British Columbia nära Klippiga bergen. Men betydande skillnader kan observeras även mellan avkommor hämtade från olika träd inom samma bestånd.